Piraten.
I onsdags kom alltså Eva, Engla och Lova hit och på torsdag morgon började vi den långa resan ned till Åtvidaberg där Lina, Rut och Allan bor. I Härnösand plockade vi upp Sofia, Emil och Piraten och förutom ett stopp på en bilverkstad i Sundsvall så gick resan rätt smidigt. Väl framme fick vi middag och kvällen bjöd på en massa prat.
Emil.
Fredag morgon började med regn, men vi åkte ut till klubben ändå. Dags för agilityträning. För mig och Udda blev det mest tunnlar och ett och annat hopphinder. Man måste ju börja nånstans. Jag tycker Udda kunde fokusera väldigt bra, trots höglöpet. :) Efter lunch övergick regnet i snöfall och Lina, Eva och Sofia var gulliga att ta Udda med sig på en promenad så att jag kunde vila lite.
Engla.
Lova.
Sedan kom lördagen och det blev dags för Sofia och hennes hundar att åka vidare. Vi andra åkte in till Linköping för att hämta Sandra, Jax och Khim. Det blev en ordentlig promenad och sedan ut till klubben igen. Den här gången var Udda jättetrött men vi fick till några fina repetitioner på tunneln och kunde nu ha den lite böjd utan problem. På kvällen lagade vi en riktigt god påskmiddag och pratade ännu mer!
Working kelpie x3. Allan, Rut och Jax.
Mitt lilla lurv.
En trött Khim.
Vår påskmiddag.
Söndagen visade sig bjuda på allra bäst väder. Åter igen blev det en långpromenad och sedan iväg till klubben. Nu var Udda tröttare än någonsin och jag bestämde mig för att vi skulle köra på passivitetsträning medan de andra tränade. Hon satt och kikade nyfiket och gnällde bara ytterst lite när Sandra kampade med Khim alldeles framför oss.
Allan.
Jax.
Khim var minsann ingen badkruka.
Rut.
Lina och Allan tränar slalom. Vad annars? ;)
Sandra vet hur man bäst njuter på agilityplan.
Lina och Rut fokuserar på slalomingångar.
Alla blir glada när Khim är så duktig!
Engla tränar kontaktfält med full koll på var matte är.
Udda har som sagt varit i höglöpet under hela helgen och har villigt bjudit ut sig till frivilliga. Jobbigast var det nog för stackars lilla Piraten som tyckte att Udda var hur lockande som helst. Men trots det har det fungerat jättebra och det har inte varit några problem för Udda att passa in med den tillfälliga flocken av tokiga vallhundar. Hon är ju rätt tokig själv och som vanligt kan man inte låta bli att skratta åt henne. <3
En väldigt trött Udda.
I morse startade vi tidigt och resan hem gick faktiskt ännu smidigare än ditresan. Efter 11 timmar i bil så anlände vi till Umeå igen där Pulver hälsade oss varmt välkomna i lägenheten. Mamma och pappa hade varit snälla och skjutsat hem honom! Tack!! :)
